publicerad i Dagens Nyheter den 12 juli 2009
Krögarna fruktar vädret mest
Förr var det kyrkan som var samlingsplatsen. Nu är det krogen. Krogarna i skärgården blir allt fler och krögarna oroar sig mer över vädret än konjunkturen.
Av: Johan Andreasson
För tjugo år sedan var dom lätträknade, krogarna i Stockholms skärgård. Restauranger med ambitioner var i huvudsak koncentrerade till ett fåtal lite större orter som Dalarö, Sandhamn och Vaxholm.
Skärgården var i första hand en plats för stillsamma naturupplevelser, för husägarna och båtfolket.
Idag har krogtrenden spritt sig bland skärgårdens 30 000 kobbar och skär. Över 50 krogar finns utspridda från Grisslehamn i norr till Landsort i söder, visar en kartläggning som DN har gjort tillsammans med intresseorganisationen Visit Skärgården.
─ Krogarna lockar ut många nya besökare till skärgården. Även personer som saknar egen båt och eget hus där ute, säger Bisse Alm, vd på Visit Skärgården.
Någon djupare lågkonjunktur är inte i sikte på krogen i skärgården. I alla fall om vi ska tro de tiotal restaurangägare som DN kontaktat.
Nästan samtliga rapporterar om välfyllda bord och goda försäljningssiffror, i nivå med förra året.
─ Men det mesta hänger på vädret. Vi är nog mer väderberoende än konjunkturberoende, säger Rolf Andersson som är företagare och krögare på Finnhamn i mellersta skärgården.
Waxholmsbolaget, som trafikerar skärgården med passagerarbåtar, ser en tydlig uppgång av intresset för skärgården. Antalet båtresenärer har visserligen ökat en längre period med tre fyra procent årligen men nu finns tecken som tyder på att vi står inför en extra stark säsong.
En indikator på detta är trafiken på Waxholmsbolagets hemsida som nu har ökat kraftigt ─ med 70 procent jämfört med förra året enligt uppgift från företaget.
Stig Svallhammar är docent i kulturgeografi vid Södertörns högskola. Han leder ett forskningsprojekt om framtidens skärgårdsturism som ska undersöka hur skärgården kan utvecklas och locka fler besökare.
─ Krogarna är viktiga i utvecklingen och kan i många fall vara positiva för skärgårdsbefolkningen och näringsverksamheten i skärgården. De leder till positiva spinoff-effekter, säger han.
Resultatet av studierna ska peka på nya utvecklingsmöjligheter för skärgården där hållbarhet är ett viktigt ledord.
─ Det finns målkonflikter. Ingen vill ju exploatera sönder skärgården. Det finns naturligtvis en gräns för hur många besökare skärgården klarar innan naturen och den unika miljön påverkas negativt, säger han.
Trots en stadig ökning av turister under flera år, är skärgården fortfarande en plats för de redan frälsta. Privatägda öar och begränsade kommunikationer är några orsaker som konserverar mönstret.
Medlemsorganisationen Visit Skärgården arbetar med att få ut fler stockholmare till skärgården och väntas nu få extra draghjälp av konjunkturen. Sämre tider får hushållen att ändra semesterbeteende och turista mer på hemmaplan och då väntas allt fler stockholmare ta kurs mot skärgården.
Det är många stockholmare som aldrig satt sin fot i skärgården.
─ Vi uppskattar att cirka 70 procent av Stockholmarna aldrig har varit i skärgården. Så potentialen är naturligtvis mycket stor, säger Bisse Alm på Visit Skärgården.
Artikeln i sin helhet: http://www.dn.se/sthlm/krogare-fruktar-vadret-mest-1.909778