Foto: Kjell Holmner
”Vi behöver förebilder”
Rundabordssamtal om klimatet och framtiden
Vi förde ihop en miljödirektör, två studenter och en känd miljödebattör för att diskutera klimatfrågan. Vems ansvar är det egentligen? Vad är problemet? Varför lever vi inte som vi lär? Och varför finns det inga förebilder för de unga?
Av: Johan Andreasson
Amanda Ahlerup och Catalin Enea studerar andra året på Globala gymnasiet i Göteborg. De beskriver sig själva som miljömedvetna, är pålästa och diskuterar gärna och ofta miljö- och klimatfrågan med sina vänner.
Men de är lite oroade för att hamna i miljöaktivistfacket. Dessvärre finns en uppdelning bland yngre när det gäller miljöfrågor, antingen är man radikal eller så rycker man bara på axlarna, anser ungdomarna. Klimatfrågorna måste träffa mitten, den vanliga människan.
”Precis. Frågan får inte enbart drivas av aktivister som var fallet när jag växte upp. Miljöfrågan ska vara mainstream, och jag tycker den är på väg att bli det också. Nu är också delar av näringslivet med”, säger miljödebattören och författaren Stefan Edman.
Stefan Edman far land och rike runt och föreläser och debatterar om miljöfrågor, när han inte skriver på någon av sina bokprojekt eller arbetar som utredare åt regeringen.
På andra sidan bordet sitter stadens miljödirektör, Christina Börjesson. Hon har uppgiften att genomföra det som politikerna bestämt, bland annat se till att Göteborgs miljömål uppnås.
” Jo, det är en fröjd att jobba med miljöfrågor idag. Nu arbetar alla med miljöfrågorna, så var det inte förr” säger hon och Stefan nickar instämmande.
Diskussionen tar fart. Vi talar om miljöhotet, domedagsjournalistik och framför allt hur man ska nå ut med sitt budskap att klimatsmart val gör skillnad, till alla de som är medvetna men passiva.
”Språket som används är superviktigt. Det får inte vara för många svåra ord och begrepp. Vi måste tala samma språk. Ta orden ”Hållbar utveckling”, det är mycket grumligt och används ofta väldigt slarvigt.”, säger Amanda.
Men är det verkligen allas ansvar? Bör vi inte ställa krav på att politikerna underlättar för oss?
Christina: ”Visst. Politiker och myndigheter har ett viktigt ansvar att bestämma ramarna så att konsumenten har möjlighet att göra goda val. Men det handlar ju just om att göra val. Som individ kan man inte bara lämna över ansvaret till någon annan, till ”samhället”.”
Catalin: ”Jag är rädd för att många tröttnar. Problemet är tiden. En vanlig människa har så mycket annat att tänka på. Det måste var lätt att göra bra miljöval.”
Catalin: ”Jag är från Rumänien. Där hade jag förmånen att utbilda mig men man ska veta att allt för många har tillräckligt stora problem själva för att kunna orka bry sig. Man kan inte ställa samma krav på alla människor.”
Har vi samma världsbild?
Christina: ”Stormen Gudrun var väckarklockan tycker jag. Det gav oss en gemensam världsbild om vad det här handlar om.”
Catalin: ”Jag tycker inte att det känns som ett globalt problem även om jag vet att det är så.
Vi har ju inte direkt påverkats ännu och hoppas inte att det måste till en stor katastrof innan vi ska inse allvaret.”
Hur illa är det då?
Stefan: ” Det är allvarligt, det är vetenskapen enig om. Men det finns också överdrifter i media som skadar frågan. Samtidigt vet vi att vi har stora möjligheter att hejda den globala uppvärmningen. Det finns teknik och strategier för det”
Stefan fortsätter: ”Och vi vet också att kostnaden för detta är betydligt lägre än de enorma belopp som regeringarna nu öser upp för att hejda finanskrisen”
Några grader varmare?
Christina: ”Det är ju inte bara trevligt att det blir varmare i Göteborg. Extremt väder innebär ju också att stormarna blir kraftigare och vanligare och att nederbörden oftare kommer som skyfall. Samtidigt förväntas havsnivån att stiga när det blir varmare och risken för allvarliga översvämningar för centrala Göteborg blir överhängande.”
Klimatfrågan handlar om mänskliga rättigheter
Stefan: ”Klimatfrågan har egentligen med mänskliga rättigheter att göra. Effekterna av klimatförändringarna påverkar dem som är fattigast i världen allra värst. Det handlar om vem som har rätt till ett bra liv? Varje kines släpper ut fyra ton koldioxid per år och varje amerikan 24 ton. (Svensken släpper ut sju ton) Att Al Gore fick fredspriset är inte alls långsökt.”
Christina: ”Exakt. Vi kan inte begära att människor i utvecklingsländer ska avstå från vissa saker som vi har haft sedan länge, om inte vi i västvärlden visar att vi ändrar oss och också avstår från konsumtion som påverkar den globala miljön. Det blir inte trovärdigt. Klimatet har också skapat en annan typ av flyktingar redan, miljöflyktingar. Det kommer att ställa vår solidaritet på prov.”
Christina: ”Men vi ser en tydlig positiv trend. Antalet miljömärkta varor ökar. Jag tror att vi MÅSTE jobba bättre med att skapa hopp.”
Viktigt med förebilder
Amanda: ”Jag tror att det behövs fler förebilder. Personer som de unga lyssnar på bör träda fram, artister eller skådisar. Jo, jag saknar nog föredömen för min generation, som är i våra åldrar.”
Catalin: ”Det är för många som pratar om Al Gore. Vi börjar bli trött på honom. Skulle vilja se fler kändisar som står upp för miljön och klimatet.”
Av: Johan Andreasson
Artikel ur tidningsbilaga i Göteborgs Posten hösten 2008, utgiven av miljöförvaltningen i Göteborgs Stad och Göteborgspriset för hållbar utveckling.