Sedan starten 2006 har Johan arbetat för många välrenommerade redaktioner, företag och organisationer i Sverige och i utlandet. Vanligtvis som redaktör med ansvar för kompletta tidningsproduktioner men också som frilansjournalist där enstaka artiklar publiceras i dagspress eller i facktidningar.

Välkommen att ta del av min mångfacetterade och spännande vardag. För exempel på uppdrag, se nedan. För specifika artiklar och arbetsprover, välj i panelen till höger.

I kommande nummer kan ni bland annat läsa mitt reportage om hur du bäst förbereder dig för att segla över Östersjön. 

Experten och långfärdsseglaren Per Wennergrund delar här med sig av sina erfarenheter som långseglare.  ”Det handlar om förberedelser och åter förberedelser och sist men inte minst om gott  sjömanskap”, säger han.

Herman Lindqvist

Nästa år riktas strålkastarljuset mot Örebro med anledning av 200-årsfirandet av riksdagen som hölls i Örebro. Det är värt att fira. 1810 års riksdag i Örebro lade nämligen grunden till det moderna demokratiska Sverige och det var också här som den franske generalen Jean-Baptiste Bernadotte valdes till svensk kronprins. I tidningsbilagan som gavs ut av jubileumsorganisationen Örebro 2010 kan du bland annat läsa en intervju med Herman Lindvist som berättar om hur det kommer sig att vi fick en fransman på tronen.

Leif Stinnerbom

Det har nästan blivit en sanning att kultur är dyrt och kostar mycket pengar. Men att kultur kan vara motor för besöksnäringen och generera stora intäkter till samhället, det är inte lika uppmärksammat.

Så är fallet i Sunne där Västanå Teater årligen lockar storpublik från hela Sverige.  Leif Stinnerbom är konstnärlig ledare och menar att de sex miljoner som teatern får i bidrag varje år är en god investering för regionen.

─ De flesta av våra besökare kommer till regionen på grund av vår teater.  Det gagnar ju besöksnäringen i stort också, säger Leif Stinnerbom.

Läs mer om kulturen och värmland i tidningsbilagan ”Med andra ögon” som gavs ut av Region Värmland hösten 2009. Redaktör: Johan Andreasson på uppdrag av Skandinavisk Marknadsmedia.

artikel ur tidningsbilaga för Region Värmland, distribuerad i Dagens Industri hösten 2009.

Teatern motor för besöksnäringen

Den konstnärliga nivån är erkänt hög. Samtidigt är verksamheten lönsam för samhället och en motor för besöksnäringen. Det är unikt, hävdar Leif Stinnerbom, konstnärlig ledare på Västanå Teater i Sunne.

Det har nästan blivit en sanning att kultur är dyrt och kostar mycket pengar. Men att kultur kan vara motor för besöksnäringen och generera stora intäkter till samhället, det är inte lika uppmärksammat.

Så är fallet i Sunne där en ombyggd lada vid Frykensstrand lockar årligen storpublik från hela Sverige.

Berättarladan i Sunne har blivit ett viktigt begrepp, inte bara för teatersverige utan också för besöksnäringen i Värmland, och lockar årligen 20 000 besökare.

─ Publiken är hängiven, de flesta kommer utanför Värmland och besöker regionen på grund av vår teater. Det gagnar ju besöksnäringen i stort också, säger Leif Stinnerbom.

De sex miljoner kronor som Västanå Teater får i bidrag varje år betalar sig väl, hävdar Leif.

Enkel matematik avslöjar att teaterns 20 000 besökare sommartid tillsammans spenderar cirka 24 miljoner kronor ─ på teaterbiljetter, boende, restaurangbesök med mera ─ baserat på att varje person i snitt gör av med 1 200 kronor under sitt besök enligt en undersökning.

─ Samtidigt är vi utsatta för en stor risk vilket gör att vi aldrig får misslyckas. Om publiken skulle utebli äventyras hela verksamheten direkt eftersom vi har en så hög självfinansiering jämfört med andra regionteatrar, säger Leif Stinnerbom.

Hälften av Västanå Teaters verksamhet är självfinansierad, det vill säga kommer från egna intäkter som biljettintäkter. Det skall jämföras med andra regionteatrar där tio till femton procent självfinansiering är vanligt. Resten kommer från bidrag.

Näringslivet skulle kunna spela en mer aktiv roll i kulturen, som finansiärer, hävdar Leif.

─ Rent generellt är kulturlivet alldeles för rädd för näringslivet. Ett samarbete med kommersiella krafter går att förena med konstnärlig frihet, säger Leif.

Läckert från Ornö Krog i Stockholms skärgård

Förr var det kyrkan som var samlingsplatsen. Nu är det krogen. Krogarna i skärgården blir allt fler och krögarna oroar sig mer över vädret än konjunkturen.

Det visar min kartläggning som publicerades i Dagens Nyheter i somras.

För tjugo år sedan var dom lätträknade, krogarna i Stockholms skärgård. Restauranger med ambitioner var i huvudsak koncentrerade till ett fåtal lite större orter som Dalarö, Sandhamn och Vaxholm.

Skärgården var i första hand en plats för stillsamma naturupplevelser, för husägarna och båtfolket.

Idag har krogtrenden spritt sig bland skärgårdens 30 000 kobbar och skär. Över 50 krogar finns utspridda från Grisslehamn i norr till Landsort i söder, visar en kartläggning som DN har gjort tillsammans med intresseorganisationen Visit Skärgården.

─ Krogarna lockar ut många nya besökare till skärgården. Även personer som saknar egen båt och eget hus där ute, säger Bisse Alm, vd på Visit Skärgården.

 Någon djupare lågkonjunktur är inte i sikte på krogen i skärgården. I alla fall om vi ska tro de tiotal restaurangägare som DN kontaktat.

Nästan samtliga rapporterar om välfyllda bord och goda försäljningssiffror, i nivå med förra året.

─ Men det mesta hänger på vädret. Vi är nog mer väderberoende än konjunkturberoende, säger Rolf Andersson som är företagare och krögare på Finnhamn i mellersta skärgården.

Waxholmsbolaget, som trafikerar skärgården med passagerarbåtar, ser en tydlig uppgång av intresset för skärgården. Antalet båtresenärer har visserligen ökat en längre period med tre fyra procent årligen men nu finns tecken som tyder på att vi står inför en extra stark säsong.

En indikator på detta är trafiken på Waxholmsbolagets hemsida som nu har ökat kraftigt ─  med 70 procent jämfört med förra året enligt uppgift från företaget.

Stig Svallhammar är docent i kulturgeografi vid Södertörns högskola. Han leder ett forskningsprojekt om framtidens skärgårdsturism som ska undersöka hur skärgården kan utvecklas och locka fler besökare.

─ Krogarna är viktiga i utvecklingen och kan i många fall vara positiva för skärgårdsbefolkningen och näringsverksamheten i skärgården. De leder till positiva spinoff-effekter, säger han.

Resultatet av studierna ska peka på nya utvecklingsmöjligheter för skärgården där hållbarhet är ett viktigt ledord.

─ Det finns målkonflikter. Ingen vill ju exploatera sönder skärgården. Det finns naturligtvis en gräns för hur många besökare skärgården klarar innan naturen och den unika miljön påverkas negativt, säger han.

Trots en stadig ökning av turister under flera år, är skärgården fortfarande en plats för de redan frälsta. Privatägda öar och begränsade kommunikationer är några orsaker som konserverar mönstret.

Medlemsorganisationen Visit Skärgården arbetar med att få ut fler stockholmare till skärgården och väntas nu få extra draghjälp av konjunkturen. Sämre tider får hushållen att ändra semesterbeteende och turista mer på hemmaplan och då väntas allt fler stockholmare ta kurs mot skärgården.

Det är många stockholmare som aldrig satt sin fot i skärgården.

 ─ Vi uppskattar att cirka 70 procent av Stockholmarna aldrig har varit i skärgården. Så potentialen är naturligtvis mycket stor, säger Bisse Alm på Visit Skärgården.

 REPORTAGE FRÅN FINNHAMN I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD

”Navet i havet”

Krogen är navet i skärgården. Det hävdar företagaren och skärkarlen Rolf Andersson på Finnhamn.

─ När jag öppnade restaurangen tog det fart ordentligt. Sedan har jag byggt ut flera gånger, säger han.

Varma sommarvindar smeker pannan. Sikten över skärgårdens gröna öar är kristallklar.

─ Där i sydost ser du Möja och norrut ligger Husarö. Utanför öppnas det upp och den flackare och kargare utskärgården tar vid, säger företagaren och skärkarlen Rolf Andersson.

 Vi står på balkongen på tredje våningen i det ståtliga vandrarhemmet, i det som en gång var kolhandlare Rönströms ståtliga sommarvilla.

 Utsikten gör det lätt att förstå varför ön förr i tiden användes av finländska vedskutor som skulle segla med vedleveranser till kunder i Stockholm. De skyddade vikarna låg strategiskt till i anslutning till den långa seglatsen över Ålands hav.

 Idag fylls naturhamnarna av fritidsbåtar. Under högsäsong förtöjer cirka 300 båtar per dygn  vid öarna Stora Jolpan, Lilla Jolpan och Idholmen som alla tillsammans kallas för Finnhamn.

 Ön är populär även för gäster utan egen båt. På nordöstra sidan strax nedanför krogen lägger reguljärbåtarna till, året om.

 Huvuddelen av turistverksamheterna på ön drivs av Rolf och Ulla Andersson. Paret flyttade ut redan 1986 för att driva vandrarhemmet. Sakta men säkert har verksamheten vuxit med krog, butik och stugbyar och sysselsätter numera ett 40-tal personer.

 ─  Vi är i princip fullbelagda under sommaren. Då är det lätt att vara företagare här ute. Men den stora utmaningen för de flesta näringsidkare i skärgården är att förlänga säsongen, att få folk att inse att även höstarna och vintrarna är underbara här ute, säger Rolf.

 Finnhamn köptes av Stockholms Stad 1943 och var en del i projekt att rädda skärgården från privat exploatering.  Numera ägs ön av Skärgårdsstiftelsen. Här finns inga privatägda fastigheter som hindrar besökarna att vandra fritt på ön. Ön ska vara öppen för alla.

 Däremot finns det gott om stugor att hyra, tältplatser och, som sagt, även ett vandrarhem.

 På Idholmen bor dessutom öns bonde, Martina Högberg med sambon och deras två barn. I gårdsbutiken säljer hon sina KRAV-odlade grönsaker, blommor, ägg med mera.

 Anneli Kayhati från Årsta i Stockholm är en av de 200 000 årliga besökare på Finnhamn i Stockholms skärgård.

 Hon är på minisemester på Finnhamn tillsammans med döttrarna Estelle, 6 år, och Celine, 3 år,  medan maken arbetar ytterligare en tid innan det är dags för semester för hela familjen.

 ─ Jag sökte efter en lugn plats där vi bara kunde umgås ett par dagar, jag och mina barn. Och vi älskar det verkligen, säger hon samtidigt som hon knäpper upp Celines flytväst efter en roddtur i viken.

 ”Nu är det dags för flyget att sluta skämmas”. Det hävdar PR-mannen Peje Emilssons som är en av personerna som intervjuas i Svenskt Flygs bilaga.

 När Svenskt Flyg tillsammans med SAS, LFV gick samman för att försöka nyansera bilden av flyget med hjälp av en tidningsbilaga, slöt  branschen upp bakom projektet. Bilagan gavs ut i april 2009 i Dagens Industri.

Carina Möberg, Årets Företagare i Kungsbacka

Företagarna Kungsbacka firade nittio år under 2008. De firar i medvind, med den största medlemstillväxten i Sverige när det gäller lokalföreningar inom Företagarna.

Inte konstigt alls, visade det sig när vi fick möjligheten att göra en hel tidning om entreprenörskapet i kommunen . Under ”locket ” sjuder det lokala näringslivet av kreativitet och framtidstro. Här döljer sig flera extremt framgångsrika företag, välkända på sina marknaden men alldeles för anonyma för medborgarna i kommunen. Det ville vi ändra på.

I tidningen kan du bland annat läsa om Årets Företagare i Kungsbacka Carina Möberg som driver det expansiva företaget Hemservice i Halland som nu utmanar kommunen inom vårdsektorn. Läs artikeln: http://johanandreasson.se/?page_id=357

Läs artikeln nedan, som publicerades i en uppmärksammad tidningsbilaga i Göteborgs Posten hösten 2008.

Mätningar gjordes av oberoende undersökningsföretag och redovisade höga siffror när det gällde trovärdighet kring tidningens innehåll.

Johan Andreasson var redaktör och skrev samtliga texter, på uppdrag av Skandinavisk Marknadsmedia.

Klicka på bilden för att läsa ett utdrag ur tidningen.